I Tystberga bildade 15 föreningar som då var aktiva i bygden på hösten 2009 ett nätverk som kallades för Tystbergabygdens Nätverk, eller helt kort TN.
Vid den här tiden var utbyggnad av fibernät både i städer och på landsbygden en högaktuell inrikespolitisk fråga. I städer och andra större orter skulle utbyggnaden ske ”på marknadens villkor” genom enskilda företag, medan den på landsbygden och mindre orter än t.ex. Tystberga bedömdes komma att kräva statligt stöd och stöd från EU.
Vi i Tystbergabygden var ovanligt tidigt ute med att söka och få sådant ekonomiskt stöd. Andelen hushåll som önskade få fiber installerat för 15.000 kr per anslutning var hos oss också ovanligt hög, ofta över 90 % i olika delområden.
Stödet skulle sökas av särskilt bildade fiberföreningar (byalag), men endast för utbyggnad på landsbygden och i småorter. Information om detta stöd spreds under åren före och kring 2010 genom bl.a. ”Hela Sverige ska leva”.
Bildandet av TN berodde till rätt stor del på möjligheterna att söka detta stöd. Men det fanns flera andra anledningar till att många av oss som då bodde i bygden insåg att det krävdes en ny lokal förening som kunde bevaka bygdens intressen.
TN har också gjort en hel del andra insatser för Tystbergabygdens framtida utveckling än vad som gäller för utbyggnad av fiber. TNs ledning har bland annat sänt in ett dussin ofta utförliga remissvar till Trafikverket på förslag till järnvägsplaner för olika delsträckor av Ostlänken mellan Södertälje och Norrköping, och då inte enbart för sträckan genom Tystbergabygden.
Landsbygdsstrafiken med buss i länet delades i december 2012 upp i lokal och regional trafik. De regionala bussarna genom Tystbergabygden skulle därefter köras på motorvägen och bara göra uppehåll vid Tystberga och Lästringe trafikplatser.
Efter denna omläggning krävdes det anslutningsresor mellan, i vårt fall, Tystberga tätort och trafikplatsen med dess hållplats för regional busstrafik. Därför var vi i TN klart positiva till den utbyggnad av bilparkeringen vid Tystberga trafikplats som genomfördes några år senare. Men vi efterlyste då också en gång- och cykelväg mellan tätorten och trafikplatsen.
Många skolungdomar från Tystberga reste nämligen med de regionala bussarna mellan Nyköping och Tystberga trafikplats, och cyklade eller gick ute på körbanan för väg 771 mellan tätorten och trafikplatsen. Detta gjorde cyklister och gående på en sträcka som till stor del saknade gång- och cykelbana, och som därför var direkt usel ur trafiksäkerhetssynpunkt.
TN var också en av de föreningar av bygderådstyp på landsbygden i Nyköpings kommun som på senhösten 2011 bildade Kommunbygderådet i Nyköping (KBR). Både denna ideella förening och nätverket TN har därefter arbetat aktivt för att Nyköpingsbanan mellan Järna och Norrköping, liksom TGOJ-banan på sträckan inom länet, borde få pendeltågstrafik en tid efter öppnandet av Ostlänken i mitten av 2030-talet.
TN har också i hög grad bidragit till ett det på 2010-talet äntligen sattes upp varningsskyltar vid passagen för väg 771 genom skyddsområdet runt Tystbergas vattentäkt. TN har också föreslagit att dagvattenavledningen från centrala Tystberga skulle läggas om så att den inte längre sker via ett öppet dike tvärs över det nämnda skyddsområdet.
Det här är några exempel på framtidsfrågor för bygden som TN har bidragit till att lyfta fram och diskutera. Nätverket har, tillsammans med Kommunbygderådet, också försökt att bevaka utvecklingen av serviceutbudet i bygden, bl.a. genom att stötta ersättandet av den på sommaren 2015 stängda macken i Tystberga med en containermack.
TN har också kritiskt granskat den kommunala översiktsplaneringen vad gäller framtida bostadsbebyggelse på landsbygden i Nyköpings kommun. Bosättningen i kommunen kommer att stimuleras ytterligare av öppnandet av Ostlänken från mitten av 2030-talet. Enligt TN gäller det därför att se till att en större del av den framtida bosättningen i kommunen än som planerats hittills bör äga rum i ett stråk utmed motorvägen, Nyköpingsbanan och Ostlänken. Detta som motvikt till en fortsatt snabb befolkningstillväxt i centralorten med förorter.
Olika arbetsgrupper inom TN, som t.ex. Bredbandsgruppen eller Ostlänkengruppen, arbetade sålunda aktivt under 2010-talet fram till på vintern 2019-20. Därefter gjorde dock inte minst restriktioner i samband med coronapandemin att sådana grupper inte längre så lätt kunde samlas rent fysiskt och arbeta tillsammans.
TNs verksamheter under åren fram till början av 2020-talet, och då inte minst utbyggnaden av fiber på landsbygden och därefter i Tystberga tätort, har förstås resulterat i ett stort antal skriftliga dokument. Sammantaget är det fråga om drygt 400 handlingar om olika ärenden som berörde bygden.
På hösten 2024 tog Arkiv Sörmland på sig uppgiften att digitalt arkivera dokument omfattande inemot 1.500 A4-sidor text om TNs arbete i Tystbergabygden.
De som besöker arkivet bör veta om att det, på uppmaning av det kommunala bolaget Gästabudstaden AB, på våren 2013 bildades tre ideella föreningar (s.k. byalag) i bygden som ”avknoppningar” från nätverket TN. Detta gjordes för att man, i samråd med Gästabudstaden, skulle kunna söka och få statligt ekonomiskt stöd för utbyggnad av fiber på landsbygden (men inte i Tystberga tätort).
Dessa tre byalag slogs på våren 2016 samman till ett enda, Tystbergabygdens Byalag (TBB), som fortfarande finns kvar, och som arbetar med att bevaka utvecklingen av den digitala infrastrukturen i bygden.
👉 För mera info om TBB, kontakta gärna någon i styrelsen direkt eller per telefon.
Tystberga i november 2025
Styrelsen för Tystbergabygdens Byalag
till 123-164 40 20. Märk betalningen med namn, adress, ort & e-postadress.
Ralf Spehling, Villavägen 7, 070-268 99 60
Ingela Wredlund, Bogsta Ådalen 1, 070-533 86 26
Bertil Sannel, Handbollsvägen 1A, 070-604 91 89
Erland Frick, Rönnvägen 2, 072-720 03 07
Kjell Lindberg, Bälinge Klockargård 1C, 070-712 32 06
Ing-britt Sannel, Handbollsvägen 1A
Föreningens firma är Tystbergabygdens byalag, ideell förening.
Tystbergabygdens byalag har som ändamål att bedriva aktiv ideell verksamhet inom Tystbergabygdens församling för att främja en god framtida utveckling av landsbygden i södra Region Sörmland. Byalaget skall driva en hemsida, eller motsvarande, där aktuella verksamheter redovisas.
Tystbergabygdens byalag kan inträda som medlem i sammanslutningar vars ändamål gagnar byalagets sak.
Styrelsen har sitt säte i Nyköpings kommun.
Styrelsen skall bestå av lägst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. Minst hälften av styrelseledamöterna skall vara bosatta i, bedriva näringsverksamhet inom eller äga (alternativt äga del i) fastighet inom byalagets verksamhetsområde.
Styrelsen väljs vid ordinarie stämma i följande ordning:
Erforderligt antal styrelseledamöter på två år. Bland styrelsemedlemmar utses en styrelseordförande på ett år. I övrigt konstituerar styrelsen sig själv. Vid föreningens bildande väljs maximalt hälften av antalet styrelseledamöter på ett (1) år och de övriga på två (2) år.
Styrelsen är beslutsmässig då minst halva antalet ledamöter är närvarande.
Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter.
En revisor och en revisorssuppleant väljs vid ordinarie stämma på två (2) år. Vid föreningens bildande väljs dock revisorssuppleanten på ett (1) år.
Föreningens räkenskapsperiod skall omfatta hela kalenderår.
Föreningen firma tecknas av ordförande och kassör, var för sig.
Ordinarie stämma skall hållas före mars månads utgång varje år. Extra stämma skall hållas när styrelsen finner att behov föreligger, eller när någon av revisorerna skriftligen begär det, eller när minst en fjärdedel (1/4) av medlemmarna skriftligen begär det. Vid extra stämma behandlas endast de ärenden som angivits i kallelsen.
Styrelsen kallar till stämman genom personligt adresserat brev, e-brev eller annan teknisk möjlighet till samtliga medlemmar. Förslag till dagordning skall bifogas. Kallelse skall ske senast två veckor före stämman. I kallelsen skall tid och plats anges. Revisionsberättelse, verksamhetsberättelse samt balans- och resultaträkning skall finnas tillgängliga för medlemmarna vid stämman.
Medlem kan genom motion till ordinarie stämma väcka förslag om föreningens verksamhet. Motionen skall vara styrelsen tillhanda före utgången av december månad före stämman.
1 Stämmans öppnande
2 Fråga om stämmans behöriga utlysande
3 Fastställande av dagordning
4 Fastställande av röstlängd
5 Val av ordförande för stämman
6 Val av sekreterare för stämman
7 Val av två personer att justera dagens protokoll samt tillika vara rösträknare
8 Styrelsens och revisorernas berättelser
9 Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen
10 Framställningar från styrelsen och/eller motioner från medlemmarna
11 Styrelsens förslag till verksamhetsplan för verksamhetsåret
12 Styrelsens förslag till budget för verksamhetsåret
13 Val av styrelseledamöter samt ordförande
14 Val av revisor och revisorssuppleant
15 Fråga om eventuell ersättning till styrelse och revisorer
16 Val av valberedning
17 Övriga frågor
18 Stämmans avslutande
Vid extra stämma skall ärenden under punkterna 1-7, 9 samt 18 behandlas
Röstberättigad på stämman är närvarande medlem.
Varje närvarande medlem har en (1) röst. Röstning genom ombud eller fullmakt accepteras inte.
Beslut fattas genom acklamation om inte omröstning begärs.
Val skall ske med slutna valsedlar om någon begär detta.
Protokoll från stämman skall vara justerat av stämmoordförande samt av två på stämman valda justeringspersoner inom en månad efter stämman.
Som medlem antas såväl juridisk person som fysisk person över 18 år som är mantalsskriven, äger fastighet eller del i fastighet inom byalagets område, bedriver näringsverksamhet inom byalagets område eller juridisk eller fysisk person, bosatt utanför byalagets område, som vill stödja byalagets verksamhet och mål.
Gemensamt för samtliga medlemmar skall vara att de förklarar sig villiga att följa byalagets stadgar och beslut, och att de bidrar till att förverkliga byalagets ändamål.
Medlem skall till byalaget erlägga den årsavgift som årsstämman beslutar.
Om årsstämman beslutar om avgiftsfrihet under året, skall medlem skriftligen meddela byalaget att denne önskar vara medlem.
Medlem har skyldighet att till styrelsen rapportera eventuella ändringar i sina kontaktuppgifter. Medlem som avsiktligt inte följer föreningens stadgar eller som verkar i strid mot föreningens ändamål och verksamhet, §2, kan nekas fortsatt medlemskap om stämman beslutar därom.
Protokoll skall föras vid stämmor och styrelsemöten och justeras därefter. Medlem kan få kopior av justerade protokoll efter hänvisning till föreningens sekreterare.
Ändring av stadgarna kan endast beslutas av stämman. Om samtliga medlemmar är närvarande på stämman och är överens om stadgeändringen, räcker det med beslut på en (1) enda stämma. I annat fall krävs samma beslut på två (2) på varandra följande stämmor av vilka en kan vara extra stämma.
Beslut om föreningens upplösning skall fattas på två på varandra följande stämmor varav minst en (1) skall vara ordinarie stämma. Beslut om disposition av behållna tillgångar skall ske i samband med beslut om föreningens upplösning. Tillgångarna skall disponeras i enlighet med föreningens ändamål och syfte.
För frågor som inte regleras i dessa stadgar gäller styrelsens beslut eller, i förekommande fall, allmänna lagar.